Trygghet kostar inte pengar. Den kostar arbetsmarknad.

De tryggaste och billigaste kommunerna i Sverige är ofta små. Men det finns platser som bryter mönstret – och kombinerar trygghet, rimliga boendekostnader och en stark arbetsmarknad.

Analys

Delar man Sveriges 290 kommuner i fyra lika stora grupper efter folkmängd framträder ett tydligt mönster.

I den fjärdedel som har minst befolkning har mediankommunen knappt 6 800 invånare. Där ligger trygghetsindexet i genomsnitt på 74 av 100 och en villa enligt Boendeindex standardantaganden kostar 8 872 kronor i månaden.

I den största fjärdedelen är mediankommunen nästan tio gånger större, med omkring 65 000 invånare. Här är bilden nästan den omvända: trygghetsindexet ligger på 51 och motsvarande villa kostar 18 295 kronor i månaden.

Mer än dubbla boendekostnaden – och betydligt lägre trygghet.

Men de större kommunerna har något som de små ofta saknar: en stark arbetsmarknad. Arbetsmarknadsindexet ligger på 74 av 100 i gruppen med störst befolkning, jämfört med 38 i den minsta.

Där finns ett av de tydligaste boendedilemman som syns i Boendeindex data. När kommunstorleken ökar tenderar arbetsmarknaden att bli starkare. Samtidigt stiger boendekostnaderna och trygghetsindexet sjunker.

Sambanden är tydliga även statistiskt. Kommunens folkmängd samvarierar starkt med arbetsmarknaden och boendekostnaden, och negativt med tryggheten.

Ett annat sätt att se samma mönster är att leta efter kommuner som kombinerar hög trygghet med låga boendekostnader. 53 svenska kommuner har ett trygghetsindex på minst 75 och en villakostnad under riksmedianen. Deras arbetsmarknadsindex ligger i genomsnitt på 47, klart under rikets nivå.

Det ser alltså ut som ett svårt val: jobb, trygghet eller boendekostnad.

Men tre kommuner klarar alla tre

Skellefteå, Örnsköldsvik och Piteå kombinerar hög trygghet, en villakostnad under riksmedianen och en arbetsmarknad som Boendeindex klassar som stark. Örnsköldsvik har ett trygghetsindex på 94 av 100 och en beräknad villakostnad på 9 898 kronor i månaden. Piteå når 86 i trygghet för 8 197 kronor.

Strax utanför ligger Mora med 83 i trygghet för 9 137 kronor och Umeå med 83 för 11 258 kronor.

Några få kommuner som visar att valet inte alltid behöver stå mellan jobb, trygghet och ekonomi.

Bra att veta

Trygghetsindexet är Boendeindex egen sammanvägning av tre perspektiv: upplevd trygghet, anmälda brott och särskilda händelser. Indexet går från 0 till 100, där ett högre värde innebär högre trygghet.

Anmälda brott är inte detsamma som faktisk brottslighet eftersom anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av brott. Underlaget för upplevd trygghet är dessutom osäkrare i små kommuner. Boendekostnaderna är jämförbara beräkningar som bygger på samma standardantaganden för samtliga 290 kommuner.

Statistiken bakom analysen

Kommunerna har delats in i fyra lika stora grupper efter folkmängd. Medianbefolkning / trygghetsindex / villakostnad per månad / arbetsmarknadsindex:

Korrelation mot logaritmerad folkmängd: trygghet −0,58, villakostnad +0,60 och arbetsmarknadsindex +0,75.

53 kommuner har trygghetsindex ≥75 och villakostnad under riksmedianen 11 551 kronor. Tre av dessa har arbetsmarknadsindex ≥70.

Kommunerna i analysen

• Skellefteå
• Örnsköldsvik
• Piteå
• Mora
• Umeå